Idag tänkte jag försöka komma upp ganska skapligt, men det slutade - såklart - med att jag försov mig. Jag minns inte ens att jag stängde av larmet, någon av dom tre gångerna det ska ha ringt!? Till slut kom jag dock upp, och det med eld i baken. Duscha, slänga i sig soppa och springa till bussen! (Nu tror ni att jag försov mig till typ världens viktigaste möte, men så är icke fallet - däremot väntade Louise. Underbara bästa Louise)! Vi skulle ju på ljusparty hos Cia klockan 4 (nej, jag sov inte så länge)... Det bjöds på supergod fika och trevligt sällskap, och sent blev det - men vad gör det!?

Louises vackra faster Irene och jag kom in på ämnet ridning och hästar, vilket jag varit så otroligt sugen på att börja med igen. Jag har ju trots allt ridit sedan jag var 5, men när Spitfire försvann (mitt fina halvblod) lyckades jag inte behålla intresset. Nu är jag dock påväg att falla tillbaks, fast jag vet att jag aldrig någonsin kommer fästa mig vid en häst så som jag var fäst vid Spitfire - usch, tårar i ögonen! ♥ Tänk att ett djur kan få sån betydelse!
När jag kom hem kunde jag inte låta bli att leta reda på personer som sökte medryttare och jag har redan fått två svar så på onsdag åker jag ut till Skeda och provrider jättefina Brumund Rapp, en nordsvensk valack, och på torsdag bär det av till Hjulsbro för att provrida en annan liten sötnos! Ååh, jag är så glad och så peppad att börja igen - jag vill ha onsdag NU!